m

torsdag 3 januari 2013



God fortsättning där ute! Här blir det inte många inlägg märker jag. Sa Hoppsan då jag såg datumet på senaste inlägget. Men det är så att jag funderar och funderar. Det har smugit sig in en tvekande känsla. Ska jag fortsätta blogga eller inte. Det är jättekul att fota och lägga ut bilder på vårt hus och inredning. Men samtidigt finns det hela tiden en starkare dragning till där jag mår som bäst. Och där jag tycker det är roligast att fota. Utomhus! Kanske ska jag blanda. Eller köra bara utomhus. Eller helt sonika starta en helt ny blogg med just utomhus. Eller.... Vad tycker ni få krakar där ute som brukar kika in här? 
   
Jag måste också få fråga en sak. Hur tänker man om man sitter hos sitt barn inne på Akuten, där barnet är riktigt dåligt och man väntar i orons våld på ett svar, och samtidigt fotar man barnet och lägger ut på nätet, tex facebook. När jag satt där på Akuten med mitt barn så hade jag mina sinnen all over the place, och jag ska vara ärlig och säga att jag hade inte en tanke på nätet! Tillbaka till min fråga; var jag dum som inte hade mina sinnen så under kontroll att jag tog fram mobilen? Ska jag själv få svara så svarar jag Nej.  

Ps// jag har klistrat in en länk till min bästa barndomsväns blogg. Ni måste kolla in hennes grymt fina bilder.          
       Eligusphoto.

3 kommentarer:

Hemmavid sa...

Hejsan!

Klart du ska fortsätta blogga, men ta det i din egen takt - och skriv om det som du tycker om.

Jag läser gärna om både ute och inne.

Jag hade inte heller fotat mitt barn och lagt upp på facebook. Det känns inte som om "hela världen" behöver ta del av såna saker..

Ha det fint!
Kramen Jenny

Jaana sa...

Jag tycker att du ska fortsätta att blogga och blanda hej vilt :)

Öööh, Neeeej...jag skulle ALDRIG lägga ut en bild på mitt barn som ligger på akuten!!!! Varför vill man göra det!?!?!

Mariette sa...

Det vore tråkigt om du slutade blogga. Visst kan man blanda ute och inne, det är ju du som formar din blogg!
Och den där Facebook-grejen; nej, när mina barn varit sjuka så har det varit de närmaste som vetat och de har inte behövt några foton. Hur försvarar man det när barnen blivit vuxna?
Kram och hoppas på en fortsättning/ Mariette