Lallbacken

I går när Brumse och jag tog promenaden, tillsammans med goda vänner, såg vi att ett lodjur hade korsat vår stig. Spåren kom från andra sidan älven, gick över "piren" och fortsatte in i skogen. Vi har hört att folk har sett lämningar av slagna rådjur och lospår på fler ställen runt här omkring. Jag personligen är inte rädd för lodjuret. Värre är det för vargen. Jag gjorde mitt handavtryck bredvid. Mina händer är inte av den mindre varianten men man kan ändå föreställa sig tror jag. 

   Häromdagen när vi satt och käkade kom det en duvhök och satte sig i en smalare björk ca 50 meter utanför köksfönstret. Duvhöken är vår största hök. Skulle jag vara helt ute och cykla nu med storleken, så måste ni säga till ;)  Maken skyndade sig efter kameran och knäppte genom det inte så rena fönstret.